Bang Pae Waterfall

Detta är det mest dramatiska vattenfallet (nam tok) i Phuket. Hit kommer man om man viker av mot öster i rondellen med heroinerna och följer vägen 8.5 km och därefter tar till vänster genom en gummiplantage ung. 1 km. Här finns många fina fall och bassänger att bada i. Det badas friskt med kläderna på. I den tropiska värmen är det ju bara skönt att gå med våta kläder så länge det varar.

Den nedersta bilden visar ett trevligt gäng från Phuket Rajabhat University, som hade tagit sig hit på motorcyklar. De bjöd mig på Singha beer.

Detta gulliga par tyckte vattnet var kallt (naam yen). De stod och huttrade medan de försökte värma varandra, men skönt ändå (sabai sabai). I tropikerna känns det faktiskt lite lyxigt att frysa temporärt.

Jag återvänder ofta till detta underbara vattenfall - denna gång med mina barnbarn Elin, Hanna och Mikael samt hans flickvän Nicole. På följande bild hjälper Mikael sin syster Hanna ner från det stora fallet där de tagit sig en rejäl dusch i bassängen nedanför. Nicole sträcker också ut en hjälpande hand. Det är en ganska tuff klättring på dessa hala klippblock, så man får ta det försiktigt: 

Här finns också ett rehabiliteringscentrum för gibbonsapor, som man kan besöka. Numera får aporna betittas av turister. Vad man framför allt kan se här är en utställning och rapportering. Vattnet som kommer från toppen av berget rinner delvis också ut åt andra hållet i vattenfallet Ton Sai. Dit kommer man om man åker till Thalang och vid trafiksignalerna tar av öster ut. Enligt de Phuket-kartor som är i omlopp finner man ytterligare ett vattenfall - Kathu - till vilket man kommer från en avtagsväg till vägen mellan Patong och Phuket Town. Inget av dessa två senare vattenfall kan jag rekommendera.

År 2009 i september företog jag en vandring från Bang Pae till Ton Sai tillsammans med min gode vän Hans Forsell på det svenska Barnhemmet i Muang Mai. Det är en ganska tuff tur genom regnskogen på ca 5 km. Emellanåt får man kliva över fallna trädstammar och ibland krypa under. Man måste hela tiden kontrollera sina steg och noga granska de grenar man tar tag i - många är försedda med grova törnen. Här finns gott om gibonapor, som man dock skall undvika, d.v.s inte försöka locka till sig enligt en skylt man finner på stigen:

Vegetationen är rikt varierande - denna  bambudunge påminde mig om en liknande, som jag försökte hugga ner i Malaysia 1975 för att förfärdiga en flotte. Den uppgiften gick jag bet på:

Vi passerade på några ställen denna vackra palm - Kerriodoxa Elegans. Arten finns vild endast i regnskogarna i sydvästra Thailand och är tvåkönad vilket försvårar odling och gör den till en dyr trädgårdsväxt:

Utefter hela stigen passerar man småforsar och ibland tvingas man vada i grunda vattensamlingar:

På vägen från The Heroines till Bang Pae (väg 4027) finns en avtagsväg efter 6800 meter. Denna leder ner till en vacker strand vid slutet av en å i en by som heter Pha Klok. Här ser man i lågvatten mangroveträden på det torra framför en bakgrund av Pangnga-buktens öar. Vid tsunamin steg vattnet här ca 7 m och åstadkom en hel del översvämningar. År 2006 byggde kommunen därför en 1500 meter lång skyddsmur, som ringlar sig vackert utefter stranden. Muren är försedd med ett betongräcke och en stenlagd gångstig. Här finner man stenbänkar och en del regnskydd. Bygget börjar dock redan 2009 alltmer förfalla i brist på skötsel. En å rinner ut vid murens norra ände. Här såg jag flickor vadande i vattnet letande efter snäckor gömda i dyn. Dessa är synnerligen läckra - godare än musslor:

Detta är If Wanna med en redan mycket värdefull halvfylld nätkasse. Då jag hade tagit detta foto och skulle återvända till det torra råkade jag gå ner mig i dyn. Det var mycket obehagligt men med If's anvisningar (fallang, fallang tai ti nun), klarade jag mig till slut. Strax därefter träffade jag Kris Sada Howhan. han visade mig på sin fina båt:

Kris talar flytande engelska och bor här i Pha Klok men jobbar i Patong på hotell. Han tar 2500 Bath för en dags färd i den vackra Phangngabukten. Han har telefonnumret 089-9721175. I november 2006 hade jag nöjet att anlita honom 2 dagar med min fru och ett par vänner. Detta har sedan upprepats många gånger. År 2009 visade han oss sitt hus, som han själv byggt i Pha Klok:

Här sitter vi - våra vänner Lena och Per-Erik, jag, Kris och Karin på hans utesoffa.

Även hans föräldrars lika prydliga hus är byggt av Kris alldeles intill hans eget.

I Pha Klok finns ett ålderdomshem - "Social Development and Welfare for Eldery Persons Centre" - som förefaller ha ett kreativt program för att aktivera äldre människor. Verksamheten bekostas av kommunen och donatorer. Den 15 september 2007 passerade jag här och hörde liv och rörelse inifrån. Nyfiken som jag är cyklade jag in och fann där barn, som uppträdde för den äldre publiken med dans och sång. Det var fängslande att se och innehöll mycket thailändsk kultur, humor och livsglädje. En tacksam publik gav en fin stämning:

 Här ser vi Num - en ung engelsktalande medarbetare till hemmets föreståndare (nästa bild) Suthad Pochakorn, som däremot hade ett litet ordförråd på engelska men dock mycket älskvärd. Num berättade att detta var barnens dag som de firade genom att besöka och uppträda i detta hem. Han gav mig en pin med den thailändska texten "Var en god pojke för din far - inte senare, utan nu!!!":

Senare fick jag erfara från 'Sussis dagbok' om det svenska barnhemmet i Muang Mai att det var deras barn som uppträdde här. Här uppgav man att det var 'Mors dag', så nu har jag tre varianter, som kanske alla är riktiga: Barnens dag, Mors dag och Fars dag (pin-texten).

Från samma väg (4027) tog jag en gång av en liten usel sidoväg, som slingrade sig mellan små söta hus och stundom vild djungel och kom slutligen fram till en stor fyrkantig damm, där vattnet rördes om av ett antal propellrar, som gruppvis var monterade på axlar på dieselmotorer. Min fantasi dög inte till någon förklaring så jag frågade folk i närheten vad det kunde vara, men jag fick inget svar. Då ritade jag av anläggningen och visade teckningen för en av mina vänner i närheten. Även här är språkförbistringen svår, men han tycker också om att teckna, så han gick in i sitt hus och hämtade papper och penna samt ritade en stor räka. Vi blev båda lite upphetsade av den lycka man upplever när man lyckas göra sig förstådd. Men nog hade de första jag frågade kunnat svara med någonting annat än en frågande min. Ett enda ord - 'kung' - hade räckt för min del.

Andaman News TV11 Phuket, broadcast to Phang Nga, Krabi & Phuket & Radio Thailand FM90.5 Phuket, 8.30am Monday 14 November 2005 & www.Thaisnews.com

The European Union or EU Commissioner for Health and Consumer Protection, Mr. Markos Kyprianou, and his delegation were escorted by the Thai Permanent Secretary of Agriculture and Cooperatives Ministry, Bunpote Hongthong, to visit a tiger prawn or shrimp farm in Phuket’s Thalang district on Saturday. The EU delegates paid a lot of interest and enquired about farming procedures and techniques, disease treatment and environmental care. They also toured around the farm which is certified by the Thai Department of Fisheries.
Mr. Banpote told reporters that the EU Commissioner was satisfied with the farming standards which will benefit Thailand’s shrimp exports to EU countries. Last year Thailand’s shrimps were removed from Generalised System of Preferences (GSP) resulting in a decline in its shrimp exports to 100,000 tons. He expects this year’s shrimp and agricultural products to expand by around 30 – 40 % or about 400,000 tons.To see mini-video, click here

På vägen tillbaka mot The Heroines stannade jag för att teckna av några longtailbåtar, som låg förtöjda vid en brygga i en liten å. Jag fick strax sällskap av 5 små pojkar, som var mycket pratsamma. De berättade för mig vad de olika föremålen hette på thailändska och blev synnerligen förtjusta när jag upprepade med mitt dåliga uttal - kanske sade jag något helt annat. Jag hade i alla fall en väldigt trevlig stund med dem. När jag till slut lämnade platsen hoppade alla grabbarna i ån och simmade bort till sina föräldrar på den takförsedda bryggan.  

Det går en smal stig in utefter denna bäck ömsom under vatten och slutar långt inne i mangroveträsket med vatten på alla sidor utom den jag kom ifrån. Här stod jag länge och begrundade skönheten, vilket belönade sig då jag hörde en thailändsk sång ackompanjerad av ett plaskande ljud. Strax visade sig källan - en fiskare med sin båt letade sig in i denna labyrint av luftrötter:

Han gjorde en 180 graders högergir och försvann bakom den täta skogen och hans sång tonade bort. Med hjälp av sattelitprogrammet Google Earth kan jag uppleva denna lilla avstickare på kartan, där jag stack av från vägen vid den övre röda pricken (7°,59',33.89" N, 98°,22',57.94" E) och följde den sandiga stigen till den undre röda pricken:

Dessa upplevelser belyser ett växande miljöproblem. Med stor oro kan man se mangroveträsken falla offer för räkfarmarna, som i många fall nu är illegala.

Dagen var dock redan en 'fullpoängare', men strax efter gjorde jag en trevlig bekantskap:

Denna vackra orm låg till synes livlös på vägkanten. Den gav inga livstecken när jag rörde vid den med en pinne. En förbipasserande thailändare talade om för mig att det var en 'pong kwai' och att den inte är giftig. Trots det blev jag tvungen att hindra honom från att definitivt göra slut på ormen. Till att börja med hällde jag friskvatten över huvudet på den. Då rörde den sig plötsligt lite grand. Då gav jag den lite massage i form av lätt smekning på ryggen. Det gav effekt och när jag gav den mera vatten sträckte den upp huvudet mot mig och gapade. Mera vatten och nu var vi vänner kände jag. Men vänskapen varade inte så länge. Mr Pong Kwai slingrade strax in i vegetationen och var borta.

Senare har jag visat fotot för en god vän i Kata. Han vet hur en pong kwai ser ut och det här var inte en sådan sade han, men kunde ej ange namnet på min nya vän i djurriket. Tillbaka i Sverige kontaktade jag Bo Jonsson på Skansen-akvariet. Han talade om att detta var en Red-necked Keelback (Rhabdophis subminiatus) och att den är lite giftig. Den thailändska beteckningen är งูลายสาบคอแดง och uttalas 'ngoo lei lam kho deng' enligt Laila på Orchidacea resort i Kata. Ngoo betyder orm, lam kho = nacke och deng = röd.

En annan bekantskap jag gjorde kunde varit värre om inte en vänlig thailändska varnade mig att en stor Scolopendra Gigantea var på väg att klättra upp på mig där jag satt och ritade. Denna vackra larv är synnerligen farlig. Ett sting kan leda till döden:

Tillbaka till huvudsidan    Föregående sida    Nästa sida