The Heroines och andra legender
Nej, nej, heroine betyder inte heroinist. På engelska ska vi tänka på en kvinnlig 'hero' alltså ser vi här två hjältinnor. Deras staty möter vi i en rondell på väg till flygplatsen. De hyllas som Phukets hjältinnor och historien om dem varierar en hel del. Ett av de skrivna dokument jag sett lyder:
Efter att burmeserna 1767 övergav Ayutthaya, dåvarande huvudstad i Siam, drev kung Taksin ut dem och återförenade landet. Men burmeserna var dåliga förlorare och rustade en flotta 1785 för att anfalla Phuket och föra befolkningen till Burma som slavar. Två systrar i Phuket - Kunving Jan och Mook - samlade då hundratals kvinnor i arméuniformer och tågade genom staden. Burmeserna inbillade sig då att detta var en truppförstärkning från huvudstaden och flydde landet. Denna händelse har betecknats som den mest betydelsefulla i Phukets historia. För att hedra dessa systrar gav kung Rama I dem de ärorika titlarna Thao Thep Kasattri och Tho Sri Suntorn - titlar som normalt är reserverade för den kungliga familjen. Monumentet restes 23 maj 1967 och fick sin senaste utsmyckning år 2002.
Historien haltar något beträffande årtalen. Enligt Nationalencyklopedin störtade burmeserna Siams kungadöme 1767. Eller är det kanske Nationalencyklopedin som haltar?
Den muntliga berättelsen jag hört från en av mina thailändska vänner skiljer sig beträffande det sätt på vilka de två hjältinnorna förfor. Enligt honom skulle det ha gått till så att flickorna ställde till en stor fest för inkräktarna som inte ont anande lät sig fyllas med Mekhong (thailändsk whiskey). När samtliga burmeser insomnat i sina tält smög systrarna och deras vänner in till dem och tog deras vapen. Burmeserna vaknade aldrig ur sin sömn.
Om denna historia är sann kan man förmoda att tillvägagångssättet helgade målet men inte passade senare historieskrivare. För egen del tycker jag om den muntliga bilden.
Vid Heroinerna ligger en liten marknad, som passar mig bra på mina cykelturer. Här köper jag billigt friterade bananer (kluai tok) och en burk med isté (i närliggande minimart) och sitter ner bland stånden. Här får jag alltid lika trevligt med rara mysiga människor:
Längst t.v. har vi mama Deng som friterar bananer. Nästa bild visar papa Moj med sonen Bao. Bilden därpå är Da, som hjälper mig tolka. I sista bilden har vi Nong från en skönhetssalong intill samt muslimen och taxiföraren på motorcykel Bang.
Thailändsk kultur innehåller många historier sanna eller osanna men fulla av liv och fantasi. I Phuket finner man en annan mycket fascinerande romantisk historia om
Farmaren och hans dotter
Det var en gång en farmare som hade land och några oxar. Hans vackra dotter som vallade oxarna satt ofta på en av de åldersdigna grenarna av ett tempelträd (Plumeria) och sjöng med en underbar klang sånger för oxarna och maynastarar som häckade i trädet. Men en dag drog en våldsam cyklon över farmen och förde med sig oxarna och värst av allt den vackra farmardottern, som aldrig återfanns. Men trädet stod kvar och maynastararna överlevde. De återkom till trädet och där återgav de sångerna de hade lärt sig. Än i dag kan man höra dem över allt i Phuket. Här och var kan man också se dessa vackra gamla träd, som kan bli mycket äldre än nedanstående (700 år):
Bilderna är tagna under den tid vi bodde på Thavorn Palm Beach Resort i Karon. Där lärde jag känna flera av Thailands folksagor. En av dem handlar om
Hanoman
Hanoman är en apgud full av upptåg. Han förekommer i det thailändska nationaleposet Ramakien skrivet av kung Rama I (1782-1809) efter det indiska eposet Ramayana. Jag skulle tro att det är den samma Hanoman man finner i den indonesiska mytologin. Och man kan undra om det handlar om ett arv från Kina: Kung Markatta. Jag har bara hört lite grand om denna spralliga figur. När solen går ner tar han ett skutt ut i rymden och tänder alla stjärnorna på himlen. En annan historia är den om
Denna bild av Phra Aphaimani är hämtad från Orchidacea resort. Man finner honom också framför den stora entrén till Thavorn Palm Resort på Karon Beach. Där omgiven av övriga figurer ur det Thailändska eposet av Sunthorn Pru (1786 - 1855). Där ser man hans moder - Pisiasumut - stående bärande på Phra Aphaimanis döda kropp. Han har tagit livet av sig på grund av olycklig kärlek. Modern ser ut som hon fyllt sina behag med silikon. Hon är utrustad med två enorma hörntänder. Andra figurer i denna skapelse är Sumudsákoan, Mani Makon, Si Pa Kou, Sao Chai, Luci, Si Tao, Su Ta Kon, Zu Sa Kon och Nga.
Skuggspelet Nang Talung
Man finner ofta två lustigt utformade figurer i Thailand. De har en extremt utstående rumpa och likaledes mage och deras ansikten är djurliknande. De är utskurna i läder. Deras namn är Ai Theng och Ai Nunui:
De utgör ett par av figurerna i skuggspelet Nang Talung, som är mycket populärt i Thailand. Detta skuggspel har sitt ursprung 200 år f.Kr. i Indien och har sedan upptagits bland södra Thailands folkäventyr. Förutom dessa två figurer utgör rollistan flera hundra andra dockor.
När vi talar om sagor får vi inte glömma sagan om
Detta är en fascinerande folksaga i nytappning gjord av Thailands nuvarande kung Bhumibol Adulyadej. Han har gett ut en bok i häftat format i tre utgåvor alla rikt illustrerade. Den första 1996 är illustrerad med antika målningar något svårbegripliga för vanligt folk, den andra 1999 illustrerad av en modern konstnär serietecknaren - Chai Rachawat - med känsla för den österländska mystiken och den tredje upplagan 2000 i färg. Kung Bhumibols motiv för dessa utgåvor är att skapa en hög moral hos sina undersåtar. Han satte därför ett mycket lågt pris på de två sista upplagorna, så att varje thailändare skulle äga ett exemplar.
Bilden som är hämtad ur den tredje upplagan föreställer modern till Mahajanakas sonson Mahajanakakumara där hon tar ett välgörande bad efter en lång landsflykt.
Kung Bhumibol är en fascinerande berättare och hans bok 'The Story of Tongdaeng' som utkom år 2004 har blivit en riktig bestseller. Den handlar om kungens älsklingshund, som han har hämtat från en av alla dessa gatuhundar som är ett litet problem i Thailand. Tongdaeng, som betyder koppar, visar sig vara en mycket begåvad hund med en hög moral. Boken är liksom boken om king Mahajanaka rikt illustrerad av serietecknaren Chai Rachawat och liksom den också på såväl thailändska som på engelska. Den kostar i Thailand 149 Bath d.v.s. ca 30 kr:
Thailand är ett sagornas land. En annan saga är
Denna saga bygger på en gammal folksägen och kom ut år 2000 som en tecknad TV-serie och blev snabbt populär. Den handlar om en mor - Khanitha - som efter sin död låter sig förvandlas till en guldfisk (titelns betydelse) för att på så sätt få leva vidare med sina döttrar Ueay och Ay.
Tillbaka till huvudsidan Föregående sida Nästa sida