I södra änden av Kamala Beach trängs hotell och bungalows. Många av dessa låg nära havet då Tsunamin vräkte in och sköljde bort dem. Längre in finns ett litet samhälle med shops, marknad m.m. Följande är en bild från ett fiskstånd på marknaden strax utanför Kamala:
.jpg)
Norra änden av Kamala är mera ödslig men vacker. Även här härjade tsunamin skoningslöst, så följande bild därifrån är blott ett minne:

Här fann man ro hos en liten familj som drev restaurang och massage. Det var Mrs King man då tydde sig till:

Jag och många av mina vänner har oroat oss mycket för hur det gick för henne den 26 dec 2004. Vid besök på platsen i september 2005, ökade oron. Här var förödelsen fullständig och ingenting är planerat för renovering. Några enstaka människor fann jag, men dessa hade ingen aning om Mrs King. Jag uppsökte då polisstationen i Kamala och hade turen att komma just då ett 10-tal konstaplar samlats där för något möte. En av dessa kände till Mrs King och kunde tala om för mig att hon nu arbetade som massörska på Lam Sing Beach - den lilla isolerade strandremsan mellan Surin Beach och Kamala Beach. Nästa dag begav jag mig dit för att få höra att hon i brist på arbete lämnat platsen och nu höll sig hemma - var nu det kunde vara. Åtminstone vet vi nu att hon lever.
Buddha vare med henne.
Många ungdomar har passerat Kamala på väg till Fantasea en nöjesanläggning, som lockar ung som gammal. Bilden nedan visar entrén under en regnig septemberdag:
