Se Uppsala Universitets matrikel 1906 sid 23.Från internet:
Morfar hette Einar Billing och var biskop i Västerås. Hans far, Gottfrid Billing var biskop och politiker och hans släkt, Billing från Billinge (M), är en väldokumenterad prästsläkt från Skåne. Den släktgrenen leder också bland annat till släkterna Collin och den stora och ävenledes väldokumenterade släkten Almqvist. Denna släkt, även kallad Ölmstadssläkten (F), påstås av dess släktförening enligt Guiness rekordbok vara "världens näst största kartlagda släkt".
Morfars mor hette Fredrika (Frida) Bring och hennes släkt är också en stor, väl kartlagd släkt med rötter i Skåne. Via hennes far, Ebbe Gustaf Bring, biskop i Linköping, och hennes mor, Ulrika Ehrenborg, kommer man tillbaka till diverse adelsätter och så småningom till Gustaf I och ner till hela medeltidsgenealogin vilket leder, genom mer eller mindre vetenskapligt försvarbara vägar, tillbaka till Karl den store.
Från Nationalencyklopedin Multimedia 2000 Plus© Bokförlaget Bra Böcker AB 1997-2000:
Billing, Einar, 1871-1939, teolog, professor i dogmatik och moralteologi i Uppsala 1909-20, biskop i Västerås stift från 1920; son till Gottfrid Billing. Han var en av de mest inflytelserika teologerna i Sverige under 1900-talet. Med Luthers lära om staten (del 1 1900, del 2 postumt 1971) inledde han en nyorientering inom svensk lutherforskning, inte minst genom att dra upp en klar skiljelinje mellan Luther och den följande lutherdomen. Han skilde sig från många dåtida teologer genom att bejaka den historisk-kritiska bibelforskningen såsom något för den kristna tron positivt. I De etiska tankarna i urkristendomen (1907, utvidgad 2:a uppl. 1936) jämför han de israelitiska profeternas historietolkning med den grekiska filosofin.
Inom ungkyrkorörelsen var han den ledande teoretikern. Viktig för den kyrkliga utvecklingen var hans syn på "den religiöst motiverade folkkyrkan". Han utformade sin syn med anknytning till Lutherforskningen och bibelteologin och i viss motsättning till församlingssynen inom den svenska frikyrkligheten. Svenska kyrkan med dess geografiska församlingar och barndopspraxis såg han som ett uttryck för Guds förekommande nåd, "syndernas förlåtelse till Sveriges folk" (Den svenska folkkyrkan, 1930, utvidgad 2:a uppl. 1963). Samtidigt hävdade han den enskildes rätt att utträda ur kyrkan och beredde därmed mark för 1951 års lag om religionsfrihet.